ovisshet

jag vill helst av allt ha kontroll över mitt eget liv. jag vill veta allt som ska ske. hatar överraskningar. hatar ovissheten. jag har fått en livkris. kanske en tidig trettioårskris eller bara en vanlig medelålderskris. inte så lätt att veta och de kan säkert vara olika för olika människor. hur som helst så har jag tappat mig själv. jag vet inte alls vem jag är längre. vet ingenting. vet inte vad jag vill om jag ens vill något? någonstans? en liten sak vet jag och det är att jag inte trivs. kan inte riktigt se med vad. mig själv tror jag? hur byter man ut sig och förnyar sig och blir sådär som man vill vara? jag vet ju inte ens. jag som inte ens gillar förnyelse. jag tycker ju om samma. samma som det alltid har varit. eller gör jag? dessa mönster som är omöjliga att bryta. jag behöver bryta dem. jag måste! jag går under, drunkar i mitt eget ältande och elände. i min egen vantrivsel. jag spyr! spyr på samma samma samma hela jävla tiden. men vad vill jag göra istället? hur fan ska man komma på det? jag har ju svårt att bestämma bara vad jag ska laga till middag. Hur ska det gå? ska jag kanske lägga locket på och sakta låta livet passera tills jag blir gammal och grå för att sedan äntligen har livet passerat och tagit slut. ja så blir det nog. om inget sker? men vad ska ske? och när? jag vill finna glädjen igen. glädjen över de små sakerna. finns den? eller är den en myt? det tror jag inte för jag han nog känt den förut. vet inte riktigt när jag blev såhär. i periferin. jag vill vara i nuet! visserligen så känner jag glädjen i nuet när jag är med mina barn. den fina kärleksfulla glädjen. men sedan då? nix pix nu ger jag upp för idag. ska pyssla med lite olika grejer innan jag slutligen går och lägger mig alldeles för sent så jag kan somna stressad och vakna flera gånger under natten för att klappa på en ledsen bebis och sedan vakna riktigt oerhört trött och önska till förbannelse att jag hade somnat tidigare kvällen innan. sedan tvinga mig upp och starta dagen på ett inte allt för trevligt sätt. nu lät det för deppigt.. sen när jag ätit och fått mitt kaffe och gosat lite med barnen så känns det bättre, precis som alla andra dagar.